Vila

Hejsan! Den här bloggen kommer att vila lite ett tag. Alla texter ligger kvar men det kommer inte skrivas några nya på grund av tidsbrist de närmaste månaderna. Välkommen att bläddra och förundras över livet, universum och choklad.

Leave a comment »

Vad är hud?- Show some skin! 

Under sommaren tar vi gärna av oss kläderna och solar. En del blir vackert bruna snabbt, andra som jag själv får sola försiktigt (jag är rödhårig). Men vad är det för organ som vi visar för varandra under de varma soldagarna?

Huden färgsätts av ett ämne som kallas melanin. Det produceras av celler som kallas för melanocyter. Hos vissa, som hos mig kan melanocyterna klustra oregelbundet på huden. Då bildas fräknar.

För ett par år sedan hade vi utställningen Body Worlds då vi visade kroppar utan hud, vilket var en fantastisk utställning. Men huden i sig är ett intressant organ. Hud-arean hos en vuxen människa ligger mellan 1,5 och 2 kvadratmeter. Huden väger hos en människa normalt runt fyra till fem kilogram.

Många vattenlevande däggdjur har ingen päls, t.ex. delfin eller flodhäst. Andra som saknar päls tros ha haft vattenlevande förfäder. Människan är den enda primaten som evolutionärt blivit av med kroppsbehåringen. Det har bidragit till den så kallade ”vattenapteorin”, att vi utvecklats via vattenlevande anfäder (vilket är en kritiserad teori även om den är spännande).

I västvärlden kommunicerar vi genom att visa hud. I andra äldre kulturer visar man hud och kommunicerar genom vad man gör med den: som utsmyckningar, ärr och tatueringar.

LKS 20150214 KT-977; Paris Saint-Germain's Swedish forward Zlatan Ibrahimovic celebrates after scoring during the French L1 football match Paris Saint-Germain (PSG) vs Caen (SMC) at the Parc des Princes stadium in Paris on February 14, 2015. The match ended in a 2-2 draw. LEHTIKUVA / AFP PHOTO / KENZO TRIBOUILLARD

Zlatan kommunicerar!

Huden är ett kommunikativt organ. Är man nära varandra och berör varandra så frigörs en massa gosiga molekyler inne i kroppen. De kan också överföras via huden. Huden kan andas in både syre, vatten, andras måbramolekyler, hormoner och sprit! En pub i London är medvetna om detta. Istället för att man ska dricka sig packad (gud så jobbigt) så ska man gå in i en sprayad spritmiljö. För att man inte ska bli för full får man skyddskläder. Man ska alltså bara andas spriten, inte få de på huden.

kramar6

Kramas bör man! För att oxytocin- en molekyl som gör att vi känner oss avslappnade och som frigörs när vi får eller ger massage, ligger nära ngn, har sex eller ammar-  ska frigöras i våra kroppar bör vi kramas i 20 sek. Bild från amelia.se

Huden är första skydd mot sol, vind, vatten och sjukdomar. För mycket sol kan orsaka cancer. Hudcancer (Malignt melanom och övrig hudcancer) utgör sammanlagt 16 procent av alla cancerfall enligt socialstyrelsen hemsida. Det gör den till den näst vanligaste cancerformen i Sverige hos både män och kvinnor och är den som ökar mest.  Det har pågått en lång diskussion om huruvida solskydd hjälper eller inte hjälper mot utvecklandet av melanom. Det man vet är att folk som solar mycket har en högre risk att utveckla hudcancer så man bör vara försiktig. Synd att det känns så bra att ligga på stranden och bli varm. All I wanna do is get high by the beach!!

Ref:

Kommunikation med forskare på KI

http://www.telegraph.co.uk/news/science/science-news/11801378/Organ-transplant-patients-at-higher-risk-of-deadly-skin-cancer.html

Socialstyrelsens hemsida

Leave a comment »

Vad är naturligt; homofobi eller homosexualitet?

Man brukar säga att homosexualitet finns hos alla djurarter, homofobi finns bara hos en. Nu när det är Pride kikar vi lite på vad forskningen säger om homosexualitet. Varför är det så att forskningen är så fixerad vid homosexualitet om den finns hos alla djur? Det verkar ju vara homofobin som är specifikt mänsklig och borde per definition vara mer ”onaturlig” och mer intressant att studera.

Hur gör djur?

måsar

Två ”lovebirds” av samma kön, inte som man brukar tänka sig dem alltså.

Så vitt vi vet finns alltså homosexuellt beteende hos ”typ” alla djurarter (jag säger typ, för när man letar efter det brukar man finna det).

Vad vi definierar som homosexuellt beteende kan se väldigt olika ut och har olika syften. Hos vissa arter kan man leva ihop och uppfostra barn oavsett kön, medan t.ex. hos vissa delfiner verkar det vara en del gruppens sociala spel.

Om man är evolutionsforskare så tänker man ”om det finns så måste det finnas en evolutionär vinst med beteendet”. Men det kan vid första anblicken vara svårt att se en evolutionär vinst med homosexualitet, det blir ju inga bebisar. Det är också det som gör att det finns en del moraliska betänkligheter kring homosexualitet (eller kring hela hbtq rörelsen). Allt i naturen strävar efter att få barn för att föra vidare sina gener! Alltså är det onaturligt. Lägg där till den religiösa debatten och argumentationen kan spåra ur ordentligt.

Och visst, naturen strävar kanske efter att föra vidare sina gener, men fungerar alltid naturen så som vi tror (i detta fall; snippa- snopp- bebis- gener vidare). Om man tar ett steg tillbaka och tittar på gruppen och på gruppdynamiken- Hur föds det flest barn och hur överlever de bäst i en grupp? Forskare har visat att ”alternativa reproduktiva taktiker”  kan underlätta social bindning eller verka som förmedlare av intrasexual konflikt. Det kan i sin tur underlätta barnafödandet och uppfostrande i gruppen. Hos vissa arter verkade till och med barnen som togs om hand av samkönade par klara sig bättre än de andra.

Några forskare som publicerat i bra tidskrifter, säger att homosexuellt beteende etablerar en flexibilitet, som i sig blir en selektiv kraft som kan driva selektion på andra aspekter som fysiologi, livshistoria, socialt beteende och morfologi. Så har ”alternativa parningsbeteende” selekterats fram genom eoner av tid hos de flesta arter, inklusive vår egen. I så fall handlar det inte om en gen utan samspel av många.

Hur gör människor?

Varför ingen letar efter homofobi-genen eftersom det är ett beteende som skiljer oss från djuren, inte att det finns vad man kanske kallar ”alternativa parningsbeteenden”. Men strunt samma. Varför blir vi som vi blir i sänghalmen?

Forskarna har länge undrat om det är förutbestämt om vi föredrar blonda eller mörka, män eller kvinnor. Var börjar det biologiska och slutar det kulturella?

De flesta studier strävar efter att förklara mäns läggning. Nyligen identifierade en forskargrupp en del på kromosom X som skulle kunna förklara 40% av all manlig homosexualitet. Som vanligt när det gäller statistik och genetiska studier ska man ta resultatet med en nypa salt, men det hindrar inte forskarna från att prata om prenatala tester.

Andra forskningsrön har visat att parametrar som ökar chansen för manlig homosexualitet är t.ex. ju fler äldre manliga bröder du har. Forskarna har som en hypotes att det kan handla om att miljön i livmodern påverkas.

Ett annat ämne som verkar vetenskapligt mer komplicerat att förklara är bisexualitet. Man behöver inte nödvändigtvis vara antingen eller, man kan vara på en skala mittemellan. En del hävdar att det är där majoriteten av oss ligger.

Det finns t.ex en Kinsey-skala som går 1-6. Ligger du på 1 så är du supersträjt och 6 så är du superqueer, däremellan är du öppensinnad eller bisexuell. Klassificeringen involverar att du kollar på porr samtidigt som din respons analyseras; t.ex. hur dina pupiller förstoras- organet som aldrig ljuger. I en studie bjöd man in 394 människor och det var flera som fick omdefiniera sig, även folk som trodde sig vara queer visade sig vara bi och vise versa etc. Kanske därför genetiska studier ger blandade resultat: individerna som deltar är själva förvirrade!

Det är nog så att det är förvirrande att leva, man kanske inte känner sig själv  i ett samhälle där biologi och kultur går in och ut i varandra. Det kanske också är bra att vara lite förvirrad, är man för säker på sin sak missar man små upptäckter på vägen. Och frågan kvarstår. Vore det så tokigt att analysera homofobi på samma sätt om det nu ska analyseras in absurdum vad man föredrar (i nuläget) i sovrummet. Enligt DN så utsätts hbtq personer i högre grad för mobbing i våra skolor. Ingen bryr sig bland måsarna om två måshonor uppfostrar barn. (Se naturen är fantastisk, vem som helst kan använda den för att föra fram sina poänger)

Vore intressant att se hur man gör en skala a la Kinsey för homofobi 1. Visa en bild på Jonas Gardell, 2. Analysera hur mycket individen våndas.

 

jonas gardell

Våndas du mycket nu? Då kanske du bär på homofobigenen…Vi funderar på att ta fram prenatala tester så att föräldrar och dagis vet hur de ska handskas med barnen på ett tidigt stadie.

 

 

Forskningen som nämns här ovan är en promille av allt som gjorts. Här är var jag hämtat min info. Bilden av Jonas Gardell är från Sveriges Radio och bilden av måsarna är från en av artiklarna nedan.:

http://esciencenews.com/articles/2009/06/16/same.sex.behavior.seen.nearly.all.animals.review.finds

http://esciencenews.com/articles/2009/06/16/exploring.evolutionary.consequences.same.sex.sex.lessons.animal.kingdom

http://www.telegraph.co.uk/science/science-news/10637532/Being-homosexual-is-only-partly-due-to-gay-gene-research-finds.html

http://www.nytimes.com/2014/03/23/magazine/the-scientific-quest-to-prove-bisexuality-exists.html?hp&_r=1

http://www.popsci.com/article/science/science-bisexuality?src=SOC&dom=tw

 

http://www.dn.se/ledare/signerat/festa-for-dem-som-inte-kan/

PS ord som naturlig och onaturlig förtjänar egna bloggposter.

Vi vill inspirera er att ta reda på mer om era egna kroppar. Vi har en hel våning dedikerad till människokroppen på tom tit där man kan testa och mäta den.

Den här bloggposten skrevs till Pride år 2014 och har skrivits om litegranna för i år. Vi repostar den för att vi tyckte så mycket om den.

Leave a comment »

Rädda chokladen på sommaren (från fettblomningen)

De stora mysterierna är de som stirrar oss rätt i ansiktet i vår vardag. Den här bloggen handlar om naturvetenskap och teknik, bland annat hur vi kan se på vår värld på nya sätt tack vare nya forskningsrön. Nu när det är sommar är det (förhoppningsvis) varmt och det påverkar vårt godis. Jag liksom många njuter gärna av choklad och märker att choklad kan bli vit om den stor framme eller är lite äldre. Det här kallas poetiskt för ”fat blooming”, fettblomning, och är ett problem för konfektionsindustrin.

Men vet vi varför det blir så här? Nej inte förrän några kemister beslöt sig för att studera fettets rörelser (i.e. fettblomning) med hjälp av modern teknik.

fatblooming

Forskning är seriösa saker!

Fettblomning är att lipider (fetts byggstenar) rör sig till chokladens yta där de rekristalliserar sig (återformar sig). Forskarna skapade en modell av choklad där de blandade de vanligaste ingredienserna: chokladpulver, mjölkpulver etc och tillsatte vegetabilisk olja. Sedan följde man processen med hjälp av modern teknik. Oljan rörde sig antagligen via kapillärkraften snabbt genom porer och små utrymmen i chokladen. Oljan mjukar upp chokladen och bryter upp dess struktur och frigör därmed chokladsmör. Det leder till ökad migration av ytterligare fett som rör sig upp till ytan av chokladen. Så rekristalliseras mer och mer fettblomning. Handen upp vem tänker inte på att äta choklad nu?

choklad

Dräggel….chokladporr….

Så vilka god råd kan forskarna ge chokladproducenterna och chokladkonsumenterna så att vi slipper fettblomning? Gör chokladen mindre porös och håll den kall- inte för kall men lagom så att oljorna inte rör på sig. Det ska inte vara varmare än 18 grader. Längst ned i kylskåpet förslagsvis?

 

http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acsami.5b02092

 

Comments (1) »

Kan man säga att den tekniska utvecklingen är magisk?

Vi samarbetar med trollkarlar i vårt sommarerbjudande ”Magisk sommar”. Men vad har ett science center att göra med trollkarlar? Det finns många ingångar. Det vi vill skapa är en upplevelse, en känsla av att det är magiskt att vara här. Men teknik har också skapat ett samhälle som skulle te sig magiskt för tidigare generationer.

Min far och morföräldrar lever inte längre, men de föddes i början på 1900-talet och hade varit drygt 100 år idag. När de gick i skolan hade vi inte telefoner i alla hushåll, det var inte i heller vedertaget att alla i Sverige skulle ha skor eller bilar. Industrialiseringen hade skett men vi hade inte blivit tekniska individer.

Hade de sett hur jag lever idag hade de nog gråtit av tacksamhet över vad naturvetenskapen och tekniken har skapat för deras barnbarn (och välfärdssamhället som ser till att det kommer oss till gagn). Jag behöver inte vara rädd för att frysa eller för att bli sjuk. Varmvatten och att flyga utomlands minst en gång om året är en självklarhet. Den digitala revolutionen gör att jag är konnektad med vänner över hela världen via min telefon som har lika mycket datakapacitet som den första månraketen. Är inte allt detta den magi våra förfäder kunde ha hoppats på för sina efterkommande?

Sedan finns det t.ex. alkemi som är något naturvetare och filosofer ägnade sig åt förr i tiden. Alkemi associeras med önskan att kunna förändra oädlare grundämnen, oftast bly, till ädlare ämnen som guld. Denna process kallas transmutation. Sedan över 50 år tillbaka finns det något som kallas nukleär transmutation. Det är ren fysik och alkemisternas blöta dröm. Fysikerna har nämligen insett att allt hela tiden sönderfaller  via radioaktiv sönderfall, det betyder att ämnen faktiskt sönderfaller till guld och då kan hjälpa denna process på traven. Det betyder också att vill man göra ett ämne till guld, då borde man kunna ta ett ämne som fysikaliskt är likt guld och pilla lite.

Alkemisternas ”Philosopher’s stone” heter ”Partikel accelerator” hos fysikerna. Partikel acceleratorn accelererar neutroner mot kvicksilver eller bismut, det är som att spela biljard på mikromikromikronivå- med mycket dyr apparatur. Man vill få ut några av bollarna som bygger upp atomen.

alkemist

Det finns mycket konst som visar alkemister i arbete. Deras rum är alltid i oordning. Något jag känner igen från många forskare idag.

Processen är för dyr för att det ska vara ekonomiskt gångbart att transmutera fram guld på industriell basis. Men det kanske inte är producerat guld vi behöver för att bli lyckliga utan att bli omhändertagna, leva i fred och ha en god hälsa. Och att vi får det i Sverige, det är magi för många andra på vår planet.

Comments (1) »

Trodde du att parker var miljövänliga? Think again!

Släpp fångarna loss det är vår. Vi går gärna promenader eller fixar till våra egna trädgårdar för att delta i våren. Det är lätt att tro att bara för att man har gröna fingrar och skit under naglarna så är man miljömedveten och nära ”moder jord”. Men så är nödvändigtvis inte fallet.

Parkhållning och blomsterodling innehåller växtgifter och kräver långa transporter. Det vill vi på Tom Tits inspirera att ändra på och med via hur vi gör i vår park.

Har ni undrat varför vissa prydnadsväxter är så korta i rocken? Och varför en del plötsligt blir höga när man tar hem dem? Det finns kemiska ”stråförkortare” som används på t.ex. på penséer. Ett exempel är Alar 85. Enligt cancerforskarens bibel IARC finns det inga epidemiologiska data att den orsakar cancer hos människor men den tillräckliga bevis för att den orsakar cancer i djurmodeller.

När man sprutar blommorna med Alar 85 får man inte inträda i lokalen utan skyddsutrustning förrän 48 timmar senare enligt kemikalieinspektionens beslutsbilaga. Alar används bara på prydnadsväxter.

Det finns andra exempel på stråförkortare som används på mat och annat som vi äter (t.ex. CCC eller cycocel). När det används gäller inträde i lokalen (eller plats, det går bra utomhus). Enligt en rapport från Naturvårdsverket 2010 då man analyserade urinen hos skånska kvinnor, fanns CCC hos alla som testades.

Det finns miljövänliga alternativ för att hålla penséer och andra prydnadsblommor korta. Man kan dra något ”gammalt” över dem (typ svepa eller fläkta) och hålla låga temperaturer. Ett bra sätt är att ställa dem vi en fläkt där någon form av tyg som sveper över dem.

Man kan också hålla igen vattningen men det kräver fingertoppskänsla. Mycket ljus ger också låga växter. Generellt kan man tänka fjällen för låga växter och djungeln för höga (djungel= mörkt, fuktigt och varmt).

DSC_3721

Våra blommor är på plats, inga är är ”stråförkortade”. Vi har inte importerat jord eller torv. Vår förhoppning är att parken ska vara ett slutet system där vi kan skapa vår egen jord genom komposter.

Så nu känns kanske inte parkerna lika inbjudande och fina längre. En del blommor som blivit behandlade ”släpper” när man köpt hem dem (om man själv inte fortsätter behandlingen). Andra som penséer släpper inte. Parker är inte besprutade men blommorna i dem är det. I Tom Tits Experiments park har vi inga besprutade blommor och därför har vi inga penséer. Vi satsar på lökar, de håller i 15-20 år (trivs de kan de blomma i 200 år). Det leder också i besparingar på transporter av t.ex torv. Här kan man mysa, äta glas och fira sommar med gott samvete på flera sätt.

http://www.iarc.fr/

http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Labmedicin/Verksamhetsomr%C3%A5den/AMM/Publikationer/RApporter%202013/Analyser%20av%20pesticider%20i%20urin%20hos%20sk%C3%A5nska%20kvinnor%202010%20Univ.pdf Läs hela inlägget här »

Comments (3) »

Lär känna dig själv med google maps!

Ofta när jag inte vet vart jag ska har jag tagit hjälp av Goolge maps för att hitta rätt. Nu har google och forskare skapat ett nytt projekt. Våra kroppar.

I google maps kunde man zooma från satellitkartor ned på vår egen gata. Nu kan man zooma in i vår egen kropp. Tekniken är så pass känslig att man kan zooma in på cellnivå. Eftersom den första forskaren som utvecklat tekniken jobbar med höftproblem och osteoartrit är det just detta man nu kan zooma in, men det finns andra organ i pipelinen.

Forskarna använde en speciell form av fototeknik som härstammar från mikroelektroniken, den tar miljoner mikroskopiska bilder av ett område av kroppen.

Tidigare fick man ett foto på cellen som är totalt skilt från vad som pågår i vävnaden. Nu kan man tack vare google maps algoritmen zooma mellan de olika nivåerna i vävnaden och cellen och följa skeendena. Det kan handla om hur näringsämnen, inflammation eller andra parametrar påverkar muskler, blodkärl och celler. Det betyder att forskarna studera sammanhang som tidigare inte var tillgängliga. Dessutom kan de få svar mycket snabbare.

Kolla bild här:

http://www.mechbio.org/sites/mechbio/files/maps/index.html

http://www.mechbio.org/

 

nobelpris kemi 2014

Så här fint är det i vårt inre. Man bara måste färga strukturerna så att vi kan se dem. De här cellerna är dock inte fotade innuti oss utan utanför oss i odling. Det kallas in vitro.

 

 

Comments (1) »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: