Posts tagged tarmflora

Donera vävnad medan du lever; din avföring (eller det är dina bakterier man vill åt)

Det finns flera vävnader du kan donera utan att du behöver dö; blod, en av dina två njurar och ditt bajs. Bajsdonation handlar egentligen om  bakteriedonation.

Första gången jag hörde om detta var på en föreläsning på Karolinska Institutet för kanske tio år sedan. Föreläsaren, en norsk professor som var associerad med KI, berättade hur man hade gjort framsteg inom fekalie-transplantation i Norge. Det var inte ett Norge-skämt.

De hade letat efter en person med ”ett perfekt/friskt mikrobiom” som skulle bli donator till flera sjuka, och hade hittat en som konstant tillhandahöll sitt mikrobiom.

Vad är mikrobiom? Det är ett ord som beskriver den samlade bakteriefloran vi bär på, precis som ordet genom beskriver våra samlade gener /DNA. Detta mikrobiom får vi när vi föds; lite av vår mors fekalier fastnar på oss när vi ser dagens ljus för första gången. Det är alltså ett arv som vi fått från en oavbruten linje på mödernet som går bakåt flera generationer på ”mammas” sida. Det har förändrats genom att vi ändrar vad vi äter och ifall vi flyttar då geografiska områden och vatten har olika bakteriefloror, och numera påverkar vi vår tarmflora genom att äta antibiotika. Den dödar nämligen alla baktier, inte bara de som gör oss sjuka utan även de som vi lever i symbios med. Dödas för många av vårt mikrobiom öppnas det upp för andra bakterier att ta sig in och vi blir magsjuka. Det är därför många blir dåliga i magen när man äter antibiotika. Vissa blir aldrig friska igen, det kan vara så att det har kommit in en bakterie som gör patienten sjuk.

Det var dessa patienter den norska professorn ville kurera med sin ”mikrobiomtransplantation”. Denna tanke används numera i Sverige och forskning pågår på Karolinska Institutet. Idag letar man inte efter en ”perfekt donator”, utan det räcker med att man ”är frisk” för att man ska få donera. Det kan räcka med en donation för att patienten ska få sitt mikrobiom i balans och bli frisk.

Hur får patienten ta emot bakterierna? Antingen via lavemang eller oralt via en lång slang som går ned i tarmen. Den norska professorns dröm var att vi skulle kunna ta små kapslar, det skulle vara enklast och ”minst obehagligt” tror jag.

Varför har vi ett mikrobiom? Vi lever i symbios. De får mat och husrum. På ett sätt kan man säga att vi är mer bakteriella än mänskliga. Bakterierna i vår mage är kanske 1-2 kg av vår vikt men är större till antal om man räknar celler och mängd DNA. Är mikrobiomet i balans är även vi friska, är mikrobiomet ur balans kan vi bli sjuka. Det har visat sig att tarmfloran spelar stor roll i utveckling av cancer, immunologiska sjukdomar och psykologiska tillstånd.

Tänk om vi kunde göra våra egna mikrobiella kapslar. Nästa resa till Asien kanske blir mysigare när vi har med oss vår egen friska bakterieflora  som hjälper oss att hålla magen i balans. Det finns kapslar med enskilda bakterier, men det är kanske vår egen vi egentligen behöver för att hålla oss friska.

En "snäll" magbakterie; lactobacillus

En ”snäll” magbakterie; lactobacillus

.

 http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/donerad-avforing-botar-sjuka

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/donerat-bajs-botade-diarreer

Leave a comment »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: